MC veckan Bohuslän!

juli 22, 2011

I går var vi med på turen som gick till Lottas Surdegsbageri i Arödsvik på Tjörn. Vilka goda bullar Lotta fixat till oss!!

Lite info:

En bagare är en person som yrkesmässigt bakar till exempel matbröd, bullar och kakor. ”Bakare” hette det från början, men ordet utvecklades under 1400-talet i både danskan och svenskan till bagare (på samma sätt som Svea rike blev ”Sverige”).  Från medeltiden och fram till skråväsendets avskaffande i mitten av 1800-talet hade bagarna ett eget skrå. Man skilde länge på vita och svarta bagare – de vita bakade ljust vetebröd, och de svarta mörkt grovt bröd. Som brödnaggar användes ihopknutna hönsfjädrar, och hålet i mitten av brödkakan gjordes med ett kohorn. Kringlan-symbolen är från 1600-talet.

Brödets historia daterar så långt bak som till förhistorisk tid, då bröd uppfanns genom en vidareutveckling av gröten. I början var det enbart krossade sädeskorn blandade med vatten till en smet som lagades på glöd eller stenhäll. Gröten stelnade och fick en helt annan karaktär och man hade uppfunnit det första brödet: det ojästa plattbrödet. Vissa av dessa bröd som var vanliga vid senare delen av stenåldern är populära än i samtiden. Från Grekland kommer pita, från Indien chapati och från Latinamerika tortilla (vilket traditionellt sett bakas med majsmjöl). När man upptäckt att gröt som bakas i värme blir till bröd, kom senare en annan revolutionerande iakttagelse. En överbliven smet eller deg som fått stå i ett par dagar började fermentera och bilda bubblor. De naturliga bakterierna i luften och på sädeskornen hade satt igång en jäsningsprocess med godartade mjölksyre- och ättiksyre-bakterier.  Degen kallas surdeg och används än i samtiden, om än främst av lokala bagerier. Surdegen gjorde det möjligt att jäsa degarna och skapa mjukare, luftigare och mer smakfulla bröd. Surdegen ger en karaktäristik och lätt syrlig smak som lovsjungs av många. Det unika vetet, med möjlighet att skapa ett stabilt glutennätverk som håller kvar koldioxidbubblorna från jäsningen och ger luftiga, höga bröd, hade utvecklats till 8000 före Kristus. Men det första arkeologiska fyndet av ett jäst bröd är från Egypten runt 4000 före Kristus. Produktionen av den första jästen kom igång först 300 före Kristus och var då en biprodukt från ölbryggning,. En raffinerad och stabil jäst kom först vid början av 1900-talet.

Brödet har hela tiden utvecklats till att bli mer och mer raffinerat. Sädeskornen maldes i början med mortel, men i Mesopotamien i Irak utvecklade man 300 före Kristus början till stenkvarnen och finare mjöl kunde åstadkommas.

Det äldsta bröd man funnit i Sverige är från ca 200 år e Kr, d v s från järnåldern. Fyndplatsen är Helgö i Mälaren och fynden utgörs av små förkolnade kornbullar, liknande våra dagars skorpbullar. Andra fynd av bröd från vikingatiden visar på stor variationsrikedom rörande brödens form – runda, platta, trissformade och fantasiformade bröd har hittats. Kanske kan form-rikedomen bero på att vikingarna under sina färder kom i kontakt med många andra länders brödkultur. 

Källa: Wikipedia

Råg: I Sverige finns både vårråg ,höstråg och vinter råg. Under medeltiden var råg huvudsädet i södra Sverige. Råg är en ett- eller tvåårig växt som blir drygt en till en och en halv meter hög. Dess korn sitter i ett tvåsidigt ax och varje korn omsluts av ett skal som bär på sträva borst som alla är ungefär lika långa (jämför med kornets borst).

Havre: trivs på sanka fuktiga jordar och den odlades därför ofta på nyupptagen mark. havre har lång växttid!  Bladen är kala och breda. Arten blommar i juli till augusti. Vippan är stor och allsidig, med gråaktigt gröna småax som är mycket stora. Småaxen har hinnkantade skärmfjäll och ytteragnar, de saknar vanligen borst men kan, hos en del exemplar, ha ett utskjutande borst.

Korn: kan bli upptill 1 meter hög. Andvänds till ölbryggning och som att fylla limpor med. I Norden, där korn förr var den huvudsakliga brödsäden, har det till stor del undanträngts av andra sädesslag, och odlas där numera huvudsakligen till djurfoder och för maltberedning.

Vete: är det viktigaste sädesslaget. Den påträffas vilt i hamnområden och i vägkanten! Men i övrigt växer den på stora fält runt om i landet. Vete är ettårig och odlas över hela världen, framför allt för de stärkelserika frönas skull. Fröna har flera användningsområden, framför allt som mat, men också som djurfoder och bränsle.

Leave a Reply