Br\u00f6dets historia<\/strong> daterar s\u00e5 l\u00e5ngt bak som till f\u00f6rhistorisk tid, d\u00e5 br\u00f6d uppfanns genom en vidareutveckling av gr\u00f6ten. I b\u00f6rjan var det enbart krossade s\u00e4deskorn blandade med vatten till en smet som lagades p\u00e5 gl\u00f6d eller stenh\u00e4ll. Gr\u00f6ten stelnade och fick en helt annan karakt\u00e4r och man hade uppfunnit det f\u00f6rsta br\u00f6det: det oj\u00e4sta plattbr\u00f6det. Vissa av dessa br\u00f6d som var vanliga vid senare delen av sten\u00e5ldern \u00e4r popul\u00e4ra \u00e4n i samtiden. Fr\u00e5n Grekland kommer pita, fr\u00e5n Indien chapati och fr\u00e5n Latinamerika tortilla (vilket traditionellt sett bakas med majsmj\u00f6l). N\u00e4r man uppt\u00e4ckt att gr\u00f6t som bakas i v\u00e4rme blir till br\u00f6d, kom senare en annan revolutionerande iakttagelse. En \u00f6verbliven smet eller deg som f\u00e5tt st\u00e5 i ett par dagar b\u00f6rjade fermentera och bilda bubblor. De naturliga bakterierna i luften och p\u00e5 s\u00e4deskornen hade satt ig\u00e5ng en j\u00e4sningsprocess med godartade mj\u00f6lksyre- och \u00e4ttiksyre-bakterier. <\/sup>\u00a0Degen kallas surdeg och anv\u00e4nds \u00e4n i samtiden, om \u00e4n fr\u00e4mst av lokala bagerier. Surdegen gjorde det m\u00f6jligt att j\u00e4sa degarna och skapa mjukare, luftigare och mer smakfulla br\u00f6d. <\/sup>Surdegen ger en karakt\u00e4ristik och l\u00e4tt syrlig smak som lovsjungs av m\u00e5nga. Det unika vetet, med m\u00f6jlighet att skapa ett stabilt glutenn\u00e4tverk som h\u00e5ller kvar koldioxidbubblorna fr\u00e5n j\u00e4sningen och ger luftiga, h\u00f6ga br\u00f6d, hade utvecklats till 8000 f\u00f6re Kristus. Men det f\u00f6rsta arkeologiska fyndet av ett j\u00e4st br\u00f6d \u00e4r fr\u00e5n Egypten runt 4000 f\u00f6re Kristus. Produktionen av den f\u00f6rsta j\u00e4sten kom ig\u00e5ng f\u00f6rst 300 f\u00f6re Kristus och var d\u00e5 en biprodukt fr\u00e5n \u00f6lbryggning,. En raffinerad och stabil j\u00e4st kom f\u00f6rst vid b\u00f6rjan av 1900-talet.<\/p>\n Br\u00f6det har hela tiden utvecklats till att bli mer och mer raffinerat. S\u00e4deskornen maldes i b\u00f6rjan med mortel, men i Mesopotamien i Irak utvecklade man 300 f\u00f6re Kristus b\u00f6rjan till stenkvarnen och finare mj\u00f6l kunde \u00e5stadkommas.<\/p>\n Det \u00e4ldsta br\u00f6d man funnit i Sverige \u00e4r fr\u00e5n ca 200 \u00e5r e Kr, d v s fr\u00e5n j\u00e4rn\u00e5ldern. Fyndplatsen \u00e4r Helg\u00f6 i M\u00e4laren och fynden utg\u00f6rs av sm\u00e5 f\u00f6rkolnade kornbullar, liknande v\u00e5ra dagars skorpbullar. Andra fynd av br\u00f6d fr\u00e5n vikingatiden visar p\u00e5 stor variationsrikedom r\u00f6rande br\u00f6dens form – runda, platta, trissformade och fantasiformade br\u00f6d har hittats. Kanske kan form-rikedomen bero p\u00e5 att vikingarna under sina f\u00e4rder kom i kontakt med m\u00e5nga andra l\u00e4nders br\u00f6dkultur.\u00a0<\/p>\n R\u00e5g<\/strong>: I Sverige finns b\u00e5de v\u00e5rr\u00e5g ,h\u00f6str\u00e5g och vinter r\u00e5g. Under medeltiden var r\u00e5g huvuds\u00e4det i s\u00f6dra Sverige.\u00a0R\u00e5g \u00e4r en ett- eller tv\u00e5\u00e5rig <\/sup>v\u00e4xt som blir drygt en till en och en halv meter h\u00f6g. Dess korn sitter i ett tv\u00e5sidigt ax och varje korn omsluts av ett skal som b\u00e4r p\u00e5 str\u00e4va borst som alla \u00e4r ungef\u00e4r lika l\u00e5nga (j\u00e4mf\u00f6r med kornets borst).<\/p>\n Havre<\/strong>: trivs p\u00e5 sanka fuktiga jordar och den odlades d\u00e4rf\u00f6r ofta p\u00e5 nyupptagen mark. havre har l\u00e5ng v\u00e4xttid!\u00a0 Bladen \u00e4r kala och breda. Arten blommar i juli till augusti. Vippan \u00e4r stor och allsidig, med gr\u00e5aktigt gr\u00f6na sm\u00e5ax som \u00e4r mycket stora. Sm\u00e5axen har hinnkantade sk\u00e4rmfj\u00e4ll och ytteragnar, de saknar vanligen borst men kan, hos en del exemplar, ha ett utskjutande borst.<\/p>\n Korn<\/strong>: kan bli upptill 1 meter h\u00f6g. Andv\u00e4nds till \u00f6lbryggning och som att fylla limpor med.\u00a0I Norden, d\u00e4r korn f\u00f6rr var den huvudsakliga br\u00f6ds\u00e4den, har det till stor del undantr\u00e4ngts av andra s\u00e4desslag, och odlas d\u00e4r numera huvudsakligen till djurfoder och f\u00f6r maltberedning.<\/p>\n <\/a><\/p>\n Vete<\/strong>: \u00e4r det viktigaste s\u00e4desslaget. Den p\u00e5tr\u00e4ffas vilt i hamnomr\u00e5den och i v\u00e4gkanten! Men i \u00f6vrigt v\u00e4xer den p\u00e5 stora f\u00e4lt runt om i landet. Vete \u00e4r ett\u00e5rig och odlas \u00f6ver hela v\u00e4rlden, framf\u00f6r allt f\u00f6r de st\u00e4rkelserika fr\u00f6nas skull. Fr\u00f6na har flera anv\u00e4ndningsomr\u00e5den, framf\u00f6r allt som mat, men ocks\u00e5 som djurfoder och br\u00e4nsle.<\/p>\nK\u00e4lla: Wikipedia<\/span><\/span><\/h3>\n
![\"\"](\"http:\/\/blogg.hundringen.se\/wp-content\/uploads\/2011\/07\/110721_bageri48_r\u00e5g.jpg\" "\\"110721_bageri48_r\u00e5g\\"")
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/p>\n<\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n