{"id":5361,"date":"2010-08-09T16:11:12","date_gmt":"2010-08-09T14:11:12","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.hundringen.se\/?p=5361"},"modified":"2010-09-22T14:46:45","modified_gmt":"2010-09-22T12:46:45","slug":"marstrand-och-carlstens-fastning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.hundringen.se\/?p=5361","title":{"rendered":"Marstrand och Carlstens F\u00e4stning"},"content":{"rendered":"

<\/a><\/a>I g\u00e5r var vi p\u00e5 Marstrand bland alla seglarkillar \ud83d\ude42 Vi gick med den guidade turen p\u00e5 Carlstens F\u00e4stning.<\/span><\/p>\n

Att h\u00f6ra om Lasse-Maja och hans medf\u00e5ngar \u00e4r sp\u00e4nnande.<\/span><\/p>\n

Den mest ber\u00f6mde f\u00e5ngen p\u00e5 Carlstens F\u00e4stning var Lasse-Maja. Han hette egentligen Lars Larsson Molin och kom fr\u00e5n trakterna kring Arboga. Lasse-Maja var en framg\u00e5ngsrik tjuv. Genom att kl\u00e4 ut sig till kvinna lyckades han l\u00e4nge undg\u00e5 lagens l\u00e5nga arm. Till slut greps han dock och d\u00f6mdes 1813 till livstid Marstrandsarbete. I slutet p\u00e5 juli 1813 fastst\u00e4llde Svea hovr\u00e4tt den slutgiltiga domen: 40 par sp\u00f6 och livstids straffarbete p\u00e5 Carlstens f\u00e4stning i Marstrand. Efter att ha piskats p\u00e5 Barkarby torg i J\u00e4rf\u00e4lla, k\u00f6rdes han i f\u00e5ngk\u00e4rran mot Marstrand under str\u00e4ng bevakning. I mitten av september sl\u00f6t sig Carlstens portar bakom Lars Larsson Molin.<\/span><\/strong><\/span><\/p>\n

……en kall rysning \u00f6vergick mig vid tanken att detta var min grav! Han skulle d\u00e5 fylla 28 \u00e5r. Att sl\u00e4pa sten till f\u00e4stningsbygget var ett h\u00e5rt arbete. F\u00f6r att f\u00e5<\/span> tillr\u00e4ckligt med arbetskraft till bygget av f\u00e4stningen inf\u00f6rdes ett nytt straff i den svenska lagen: ”Marstrandsarbetet”. Fr\u00e5n hela landet f\u00f6rdes d\u00e5 f\u00f6rbrytare som skulle ing\u00e5 i arbetsstyrkan. De var m\u00f6rdare, stortjuvar, f\u00f6rfalskare och v\u00e5ldt\u00e4ktsm\u00e4n, men ocks\u00e5 enklare f\u00f6rbrytare som sm\u00e5tjuvar och l\u00f6sdrivare.<\/span>\u00a0<\/strong>Tj\u00e4nstehjon som sa fula ord till sitt husbondfolk kunde exempelvis d\u00f6mas till ett \u00e5rs Marstrandsarbete. En dr\u00e4ng som stulit en silversked p\u00e5 kungliga slottet 1698<\/strong> d\u00f6mdes till d\u00f6den, men straffet omvandlades till sju gatlopp och tre \u00e5r p\u00e5 f\u00e4stningen, vilket visar p\u00e5 Marstrandsarbetets str\u00e4nghet.<\/strong><\/span>\u00a0Straffets l\u00e4ngd varierade fr\u00e5n ett par \u00e5r till livstid. <\/span><\/strong><\/span>F\u00f6r att f\u00f6rhindra rymningar var f\u00e5ngarna f\u00f6rsedda med en tv\u00e5kilos j\u00e4rnkula f\u00e4st med k\u00e4tting<\/span> runt ena fotleden. Besv\u00e4rliga<\/span> och rymningsben\u00e4gna f\u00e5ngar kunde f\u00e5 b\u00e4ra en s\u00e5 kallad j\u00e4rnkrona som ses h\u00e4r under, ett f\u00e4ngsel som kunde v\u00e4ga upp till<\/span> 36 kilo. Denna j\u00e4rnkrona kunde f\u00e5ngen f\u00e5 b\u00e4ra i 5-6 \u00e5r.\u00a0Denna j\u00e4rnkrona bestod av ett fast j\u00e4rn runt halsen, fasta j\u00e4rnbleck runt midja, handleder och fotleder, och d\u00e4remellan k\u00e4ttingar som ledade samman hela konstruktionen. Dessutom satt det en rak j\u00e4rnst\u00e5ng fast p\u00e5 benen s\u00e5 att f\u00e5ngen bara kunde ta ytterst sm\u00e5 steg i taget. Den h\u00e4r konstruktionen innebar fruktansv\u00e4rda p\u00e5frestningar f\u00f6r den som bar den<\/span>.<\/strong><\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/span><\/p>\n

Det h\u00e5rda arbetet och de usla levnadsf\u00f6rh\u00e5llandena gjorde att d\u00f6dligheten var stor. Det var f\u00f6r \u00f6vrigt inte bara sj\u00e4lva arbetet som slet ut f\u00e5ngarna, deras allm\u00e4nna levnadsomst\u00e4ndigheter inst\u00e4ngda i fuktiga valv utan luft och med d\u00e5lig mat ledde till att sjukdomar grasserade. Vissa vintrar dog upp till 20 procent av f\u00e5ngarna. men det ans\u00e5g man inte som n\u00e5got st\u00f6rre problem, f\u00f6r p\u00e5 v\u00e5rkanten slog man upp portarna och fyllde p\u00e5 med nya friska f\u00e5ngar. I en straffbest\u00e4mmelse fr\u00e5n 1653 anv\u00e4nds uttrycket ”sl\u00e5s i j\u00e4rn och arbeta f\u00f6r sitt brott”. N\u00e4r man skulle f\u00f6rst\u00e4rka Sveriges f\u00e4stningar var det naturligt att brottslingar skulle skickas till det mycket h\u00e5rda arbetet i dessa f\u00e4stningsf\u00e4ngelser.
\nCarlstens f\u00e4stning var s\u00e4rskilt bekant och fruktad. Marstrandsarbetet avskaffades 1854 och de flesta f\u00e5ngarna flyttades d\u00e5 till G\u00f6teborg. 1840-\u00e5rs riksdag anslog\u00a0pengar f\u00f6r att bygga om gamla f\u00e4ngelser till cellf\u00e4ngelser och f\u00f6r att bygga nya. F\u00e5ngarna skulle inte bara behandlas b\u00e4ttre, de skulle f\u00f6rb\u00e4ttras och \u00e5teranpassas till ett liv inom lagens gr\u00e4nser och\u00a0det\u00a0var cellf\u00e4ngelserna som skulle \u00e5stadkomma detta.
\nTv\u00e5 system utvecklades, Philadelphiasystemet och Auburnsystemet. Det f\u00f6rsta systemet innebar att f\u00e5ngarna hela tiden vistades i var sin cell. Behandlingen gick ut p\u00e5 att isolera f\u00e5ngen fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l ytterv\u00e4rlden som medf\u00e5ngarna. P\u00e5 Carlstens F\u00e4stning skulle man nu prova Philadelphiasystemet, tre celler byggdes d\u00e4r man satte tre f\u00e5ngar och l\u00e5ste d\u00f6rren f\u00f6r att inte \u00f6ppna igen f\u00f6rr\u00e4n 5 \u00e5r hade g\u00e5tt, tv\u00e5 f\u00e5ngad dog innan\u00a0f\u00f6rsta \u00e5r var till \u00e4nda troligtvis fr\u00f6s dom ihj\u00e4l, men en f\u00e5nge var vid liv n\u00e4r d\u00f6rren \u00f6ppnades efter fem \u00e5r, han var totalt galen och of\u00f6rm\u00f6gen att ta sig f\u00f6r n\u00e5got. Han flyttades till d\u00e5rhuset f\u00f6r han var f\u00f6r galen f\u00f6r att f\u00e5 stanna p\u00e5 Carlstens F\u00e4stning. \u00a0S\u00e5 var det d\u00e5 dagas att utv\u00e4rdera den nya f\u00e4ngelse systemet, man slog d\u00e5 fast att det var ett utomordentligt bra system, man ville uppn\u00e5 att f\u00e5ngen inte skulle \u00e5terfalla i brott och det lyckades bra, 2 dog och en var helt galen, ingen kunde s\u00e5ledes g\u00f6ra n\u00e5got mera brott.<\/span><\/strong><\/strong><\/span><\/p>\n


\n<\/strong><\/span><\/p>\n

Lasse-Maja kom att odla det muntliga ber\u00e4ttandets sv\u00e5ra konst p\u00e5 f\u00e5ngg\u00e5rden p\u00e5 Carlstens f\u00e4stning. Lasse-Majas rykte som ber\u00e4ttare spreds snart \u00f6ver hela landet. I G\u00f6teborgspressen f\u00f6rekom annonser om att ta \u00e5ngb\u00e5ten till Marstrand och lyssna till den beryktade tjuven och mata f\u00e5ngarne.\u00a0Tack vara Lasse-Maja fick f\u00e5ngarna nu det lite b\u00e4ttre, d\u00e5 m\u00e5nga rika familjer kom f\u00f6r att begapa f\u00e5ngarna och sl\u00e4nga till dom lite mat som dom fick sl\u00e5ss om f\u00f6r att f\u00e5. Man kan\u00a0f\u00f6rmoda att det var roande f\u00f6r d\u00e5tidens folk.<\/span>Tack vare de kokkunskaper han l\u00e4rt sig som ”kvinna” avtj\u00e4nade Lasse-Maja stora delar av sitt straff som kock. \u00c5r 1839, efter 26 \u00e5rs f\u00e5ngenskap p\u00e5 Carlsten, ben\u00e5dades han av kung Karl XIV Johan. Under f\u00e4ngelsevistelsen skrev han sin livsskildring ”Lasse-Majas besynnerliga \u00e4ventyr”. Efter f\u00e4ngelsetiden best\u00e4mde han sig f\u00f6r att bli bonde och bosatte sig utanf\u00f6r Arboga, d\u00e4r han dog 1845.<\/span><\/strong><\/strong><\/div>\n
\u00a0<\/strong><\/div>\n

\u00a0<\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a>\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I g\u00e5r var vi p\u00e5 Marstrand bland alla seglarkillar \ud83d\ude42 Vi gick med den guidade turen p\u00e5 Carlstens F\u00e4stning. Att h\u00f6ra om Lasse-Maja och hans medf\u00e5ngar \u00e4r sp\u00e4nnande. Den mest ber\u00f6mde f\u00e5ngen p\u00e5 Carlstens F\u00e4stning var Lasse-Maja. Han hette egentligen Lars Larsson Molin och kom fr\u00e5n trakterna kring Arboga. Lasse-Maja var en framg\u00e5ngsrik tjuv. Genom […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[6],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.hundringen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5361"}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.hundringen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.hundringen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.hundringen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.hundringen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=5361"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/blogg.hundringen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5361\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6060,"href":"https:\/\/blogg.hundringen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5361\/revisions\/6060"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.hundringen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=5361"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.hundringen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=5361"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.hundringen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=5361"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}